Birdgurl : skapande i lera/creating with clay

*I have a lot of difficulty creating with clay. My teacher gave me a helpful hint today: feel what you sculpt. I am drawer and when I look at something, I see lines and flat surfaces. She asked me to try to imagine how the object I am sculpting would feel . It changed a lot. Suddenly, I was using other senses than just the eye to create something. It felt strange, weird and in fact quite amazing!

The task was to start from the model's pose (see sketch) and create something abstract, something new.*

Jag har otroligt svårt med lera, jag har otroligt svårt med att jobba tre dimmentionellt. Min lärare gav mig tipset, att känna det jag skulpturerar istället för det jag ser. Det är nämligen så att när jag tittar så ser linjer och platta ytor. Hon bad mig försöka föreställa mig hur det jag skulpterar skulle kännas i mina händer om jag tagit på det. Det lossade något inom mig.

Det var plötsligt som om att skapa i en ny dimmension, plötsligt använde jag andra sinnen än bara ögat för att skapa. Det kändes ovant, knäppt och i egentligen ganska fantastiskt!

Men det är något med att skapa med händerna och känsla som på något sätt kräver att man tar kontakt med sina emotioner. Idag försökte släppa på de barriärer jag har och försökte tolka och överföra mina känslor till mina fingrar och sedan till leran.

Jag är på något sätt lycklig över arbetet. Det känns bra. Uppgiften var att börja från modellens pose(se skiss) och skapa något abstrakt och nytt.

Dagen themesong var Antony and the Johnssons- Bird guhl. Bland de sorgligaste låtarna tycker jag och det påverkade oxå hur skulpturen blev.